TRE TIMMAR EXTRA PER DYGN, TACK!

publicerat i Diablo;
Då kanske jag skulle hinna med allt jag vill göra..
 
De senaste två veckorna har iallafall bjudit på massor av rolig träning med Abbe. Vi har till exempel ridit två hoppträningar för Erica! Förutom hoppningen i sig, så vill jag få åka till olika ställen och träna tillsammans med andra, eftersom båda grejorna är rätt spännande för honom fortfarande. Första passet var allt så spännande att jag inte ens visste om jag skulle kunna rida haha! Det som var mest läskigt var nog kossorna. Abbe var ordentligt spänd och for runt mest och blåste och hade sig. Skrittade honom länge för hand och la in mycket halter och ryggningar eftersom det till slut brukar få honom att sänka huvudet och slappna av. När han varvat ned lite satt jag upp och då ville han gärna balanstrava en stund. När jag sen fattar galopp bara chockar han mig totalt och gör bästa fattningen nånsin (vi jobbar verkligen jättehårt med fattningarna!) och galopperar hur lugnt och fint som helst! Jag tappade typ hakan!
 
Själva hoppningen i sig gick jättebra, han tycker verkligen det är superkul. Det svåraste var att sätta rätt galopp. Har inte riktigt hängt med i utvecklingen, att han nu är så reglerbar, så har inte lärt mig riktigt hur jag ska rida. Men rätt angenäm svårighet ändå, att hästens galopp är mer ridbar än jag tror ;)
 
Fick en reservplats i samma grupp även denna vecka, och var inte alls så nervös som inför första passet. Det kändes som att vi redan tagit oss igenom högsta nivån av spännande omgivning och nu visste jag att han skulle sköta sig i hoppningen så det kändes bara roligt. Han var lite spänd till en början ändå, men mycket bättre. Vi jobbade med travbommar, galoppbommar på båge och till sist en "evighetsbana". Jag tyckte jag satte honom i en bättre galopp det här passet, och är allmänt nöjd!
 
 
Lite film:
 
Travbommar
 
 
Galopp på båge
 
 
Förutom hoppningen har vi varvat dressyr, mysiga skogsturer och roadwork. Tack vare allt regn blir Bastuträskvägen helt perfekt att rida på, så då är det bara att passa på! I fredags blev det runt en mil i trav och galopp. Jag vill gärna variera underlag lika ofta som jag varierar bett, och efter hoppning på en bana som fått ta rejält med regn i onsdags blev det bra med ett betydligt hårdare underlag i fredags.
 
Igår for vi ut barbacka för att skritta, och jag kunde bara inte låta bli att testa om det skulle funka att trava. Och det gjorde det! Så härligt, det är ju inte så länge sen han var superspänd i skogen!
 

DÅ BLEV JAG MERA ARG ÄN RÄDD

publicerat i Diablo;

... och insåg att det faktiskt finns iallafall en fördel med att kunna bli lite arg.


Älgjakten började igår, så jag vågade inte rida i skogen idag. Oavsett om jägarna var där även i eftermiddags eller inte, så tänker jag att djuren i skogen nog allmänt är mer i rörelse än vanligt och jag har ingen lust att åka i backen för att Abbe hör/ser/känner lukten av något. 

Så, det fick bli lägdorna. Jag älskar verkligen att rida där, särskilt nu när luften är kallare och solen liksom rödare och allt börjar vara höstigt. Jag och mamma brukar skoja om att då känner man sig som en i Hööks höstkatalog haha! Abbe tycker dock att det är lite väl både roligt och spännande på samma gång på allt det där öppna, med en massa diken där det prasslar och har sig. Men han ska ju lära sig, så det är bara att köra. Kunde Cupcake 4 år efter en lång vila skritta ut där i höstvindar utan att spänna till det minsta så ska väl Abbe 11 år kunna lära sig också!

Skritten var oh-my-god-magisk, bästa hittills. Kunde leka hur mycket som helst med form & steglängd, och vi gjorde för troligtvis första gången riktiga öppnor! Hittills har bogen in varit nog svårt, men idag satt det! Vi lekte runt ett bra tag på tre olika lägdor och han kändes så nöjd och arbetsvillig och energisk. Sen helt plötsligt drar han iväg, lite mer än vad han brukar göra. Tur han inte tänkte på att bocka, för då hade jag flugit. Tur också att han är så otroligt känslig i munnen, han är aldrig svår att få stopp på. Vi skrittade ett bra tag omkring på stället där han blivit rädd, och han provade dra in baken några gånger till, men sen blev det bättre.

Satte igång i trav och fick först en riktigt wow-känsla, men den gick snabbt över i känslan att när som helst kan den här bomben brisera. Så till en början försökte jag jobba mycket med övergångar mellan skritt och trav, men kände att jag blev mer och mer avvaktande och även mer framåtlutad. Sen "blev han rädd" på ett nytt ställe, men då blev det äntligen nog och jag blev arg istället. Arg på det viset som faktiskt kan bli lösningen. Då man bara känner att "Näe nu räcker det faktiskt med dumheter", sträcker på sig och rider på ett så effektivt och tydligt sätt att det finns liksom inget utrymme för hästen att busa. Jag har många gånger förbannat att jag har så lätt att bli arg, men i just de här situationerna är jag riktigt glad för det. (Och det handlar ju såklart inte om att bli arg på det viset att man blir brysk, bestraffar eller på annat vis gör det obehagligt för hästen. Mer som att morska upp sig och ta kommandot)

Abbe är ingen tuff eller hård häst, han är känslig och ängslig. Därför är han inte en häst som kräver att man tänker en extra gång innan man tar en diskussion, för jag vet att om jag bara är tydlig och konsekvent så följer han det. Det är otroligt skönt! 

Så blev fallet även idag, och traven blev även den väldigt bra. Skrev ju häromdagen att jag inte vill göra skänkelvikningar i trav utan tränare - idag testade jag bara för att sysselsätta hans hjärna lite och helst plötsligt funkar det hur bra som helst åt båda håll!!! Inte minsta tendens till att peta iväg bogen, böja kroppen och vägra kliva undan för skänkeln. Han klev bara mjukt i sidled, fortfarande spikrak, så länge jag bad om och tog direkt tag fram när jag bad honom går ur. Ska försöka minnas hur okomplicerat vi gjorde det, så vi kan befästa det ordentligt och kanske faktiskt hinna starta en Lätt A det här året..!

Just ja, nytt bett idag också! Rakt tränsbett med fasta ringar och svart metall på mundelen. Vet inte vad det är men tror iallafall inte det är sötmalm. Abbe verkar gilla det så vi ska känna lite mer på det!

TVÅ TIMMAR I SADELN

publicerat i Livet;

Förra veckan på Lordy, idag på Bernhard. Kör hårt med att alla mina grupper rider ur just nu, och att vi kommer vara ute så länge det bara går! Hästarna mår så himla bra av det! Men eleverna börjar vara sugna på ridbanan har jag förstått så jag måste kanske ge mig snart haha! Himla härligt iallafall att min "nybörjargrupp" numera travar hur mycket som helst i skogen och att min sista grupp galopperar! Tänk att mina små pluttar, som nästan fram till jul förra året red med ledare, nu klarar sig så bra själva! 


Jag har ett himlarns bra jobb! Och nästa vecka börjar min privatgrupp med ungdomar också!